NFT, jippon, & kollektiva illusioner

Senaste kryptogrejen att få så pass mycket fotfäste att en stofil som jag inte kunde undvika det är Non-fungible tokens, eller NFT som det förkortas. NFT erbjuder en lösning på problemet med att peka ut vilken av tusentals identiska strängar av ettor och nollor som är “den rätta”. Vad “den rätta” innebär bestämmer den som kopplar samman en NFT med en sträng ettor och nollor.

Låt oss säga att strängen av ettor och nollor är en stor maffig PNG som projicerades på väggen under en tävling i slam poetry. En NFT kunde till exempel peka på “den första ‘original’ kopian”, eller så kunde den peka på “filen som användes under tävlingen”.

I själva verket är det, som bekant, ingen som helst skillnad mellan digitala kopior, det är lite av styrkan i att digitalisera något. Så länge filen inte blir korrumperad av virus eller att lagringsmediet som filen ligger på förstörs, så är en serie ettor och nollor identisk från kopia till kopia. NFT ändrar inte på detta. NFT gör det heller inte omöjligt att skapa fler kopior av filen. Den gigantiska PNG skulle med andra ord kunna ligga på flera olika instagramkonton, hårddiskar, minneskort, och så vidare, precis som en vanlig digital fil.

Men, om någon ville ha just den filen som visades under tävlingen så gör NFT det möjligt, förutsatt att ingen raderat filen, eller att den korrumperats, eller att lagringsmediet degraderat. En NFT pekar bara på var filen befann sig när NFTn skapades. Precis som med blockkedjan i övrigt går det ut på att skapa brist på något, där ingen brist fanns. Det låter mycket bättre på engelska: “artificial scarcity imposed on digital objects”. Vilket gör det möjligt att tjäna pengar på något där tillgången tidigare var obegränsad.

Kvar är bara det här med att skapa efterfrågan.

Det tveklöst mest intressanta som hänt på den fronten är så genreöverskridande att jag inte vet om det är ett stycke medveten performance-konst eller bara ett par förvirrade unga män. Inte för att det ena utesluter det andra.

En grupp köpte ett konstverk av Banksy, skannade in det, kopplade den inskannade versionen till en NFT, och eldade sen upp det fysiska originalet under en riktigt tafflig genomförd ceremoni. Titta bara. Vad kan man säga? En hel del faktiskt.

Valet av konstnär är minst sagt intressant, Banksy själv fick nyligen lite skriverier efter att en tavla som auktionerats ut för 1,4 miljoner dollar försökte förstöra sig själv. Banksy är en anonym street artist som gillar att leka runt med begreppen kring kommersiell konst. Hens verk är ofta målade på väggar på offentliga platser, vilket gör dem svåra att köpa. Det som oftast säljs är certifierade tryck av konstverken, och det var ett sådant som eldades upp av en anonym person iförd mask. Det var alltså en certifierad kopia som eldades upp, för att göra en annan godkänd “kopia” till den “enda” versionen.

På brännarens tröja syns samma motiv som på tavlan Banksy hade riggat med självförstöringsmekanism, och motivet på litografin som eldades upp driver med fenomenet konst som investering. Det vill säga med just det som NFT konst handlar om; konstverket i sig är ointressant, möjligheten att tjäna pengar är allt.

Parallellerna mellan bränningen, NFT, och konstverket duggar tätt. Bar brännaren mask för att skydda sin identitet eller som ett skydd mot covid-virus? Datorvirus är något som kan förändra en digital kopia så att den skiljer sig från “originalet”. Anledningen till att Banksy litografin inte flammar upp likt ett Bröderna Cartwright intro ser ut att vara att det är så tätt tryckt mot bakgrunden att det inte komemr dit syre. Gas kallas det som den som vill skapa en NFT måste betala ersättning för, gas, ether, syre. Slow burn betyder, lite löst översatt, en förolämpning som tar ett tag att sjunka in. Är det konstvärlden som utsätts för en slow burn? Eller konstinvestorer? VIlken ratio är det mellan koldioxiden litografibränningen genererade, och den som gick åt till att bryta fram den NFT som Banksy-verket nu är knutet till? Varför kan karln inget om hur man eldar? Vad är konst? Vad är värde? Vad är NÅNTING?

Är det verkligen, verkligen, värt pengar att “äga” en sträng ettor och nollor som pekar på en annan sträng ettor och nollor? En sträng som kan reproduceras i oändlighet utan kvalitetsförändring? För mig är svaret tveklöst nej, jag känner ingen som helst lust att “äga” hönshjärnan Jack Dorseys första tweet, eller den NFT som pekar på på “original”-versionen av den uppeldade Banksy litografin. Lägg märke till att en litografi i sig är en kopia, även om litografier till skillnad från digitala strängar bara kan reproduceras ett begränsat antal gånger.

Men det finns andra som är beredda att betala, tillräckligt många för att det skall finnas pengar att tjäna. Riktigt. Mycket. Pengar. Och vad är pengar om inte en kollektiv illusion av värde? Ett socialt kontrakt. Om du skulle spendera tio år på en öde ö utanför Svalbard helt själv, vad hade du valt att ta med: 100 000 i tvåhundralappar eller tio ton konserverad mat? Pengar i sig är lika värdelösa som NFTs, den enda skillnaden för mig är att jag går med i illusionen (tillsammans med en förkrossande majoritet av jordens befolkning).

Hur jag än vrider och vänder på litografibränningen så är den så spektakulärt intressant. Det är så sjukt bra alltihop att jag, handen på hjärtat, inte blivit förvånad om det visade sig att det var Banksy själv som låg bakom hela spektaklet.

Det hade varit kul att ta fram en egen NFT som pekar på YouTube-filmen av bränningen, eller kanske en som pekar på den NFT som pekar på Jack Dorseys första tweet. Emily Ratajkowski har dragit detta till sin spets. Men så länge som kryptos obscena resursslöseri inte är löst vill jag personligen inte bidra till det. Och jag tror tyvärr inte att det någonsin kommer att lösas.
Det är tveklöst spännande att följa utvecklingen, och det finns väldigt många människor som jobbar hårt med olika användningsområden för blockkedjan. Huruvida de lyckats går att diskutera, men att det finns pengar att göra råder det ingen tvekan om, även om ett av de mest spektakulära NFT-köpen var en investing i NFT snarare än konst, eller ett försök att pumpa upp värderingen av en tillgång köparen är väldigt exponerad mot