Integritet och användarvänlighet
Ett system ska aldrig fråga en användare om något som det själv borde veta.
Det är en av hörnstenarna i HCI, och dagens system[1] vet väldigt mycket om oss.
Apple och Google har båda haft sina stora utvecklarkonferenser för året, och temat på båda (mest på Googles i och för sig) var just denna avlastning, att operativsystemen förutspår vad deras användare kan tänkas vilja göra. Apple har hamnat efter Google inom detta beroende på hur de valt att inte samla in för mycket data om sina användare annat än anonymt. Vissa säger att detta kommer att kosta dem medan andra menar att det är ett smart drag.
Som jag skrev häromdagen så verkar Google nästan uteslutande förlita sig på algoritmer medan Apple gör precis tvärt om, och låter människor stå för det mesta jobbet. När Apple rullar ut lokaltrafikinformation i sin karttjänst så har de “carefully surveyed all the entrances and exits” på de olika tunnelbanestationerna. Kostnaden för den noggrannheten är att det bara är tio städer i väst som får tillgång till lokaltrafiksinformation jämfört med över 300 i Kina. Min gissning är att de låga kostnaderna för mantimmar i Kina har resulterat i den snedvridningen.
En annan manifestation av de olika grundstrategierna hos Google och Apple är hur de förverkligar sina drömmar om att bli navet i framtidens intelligenta hem. Google skriver ett nytt protokoll och tar fram en nedbantad version av Android så att vem som helst kan börja tillverka saker och appar som fungerar med varandra.
Apple å sin sida annonserade att de nu lagt till stöd för markiser, larm och termostater till Home Kit. Först tyckte jag det var lite märkligt att de byggt ett system som är beroende av att ingenjörer på Apple lägger in stöd för uppkopplade prylar. Inte kan de väl tro att de kan lägga till varenda tvättmaskin/brödrost/cykellås/trädgårdsbelysning/skate board som har ett mått av datorkraft i sig? Sen insåg jag att det snarare handlar om en kvalitetskontroll. Om det är en pryl som Apple anser vara värd besväret så kommer den, förr eller senare, gå att styra med Home Kit.
Mänsklig kuration vs algoritmer och protokoll. Precis som med Apple Music.
Så vad är bäst? Vem kommer vinna? Det är en smaksak. Jag har gjort mitt val och det med råge, när Google Photos inte tillåts gruppera foton baserat på ansiktsigenkänning i Europa så hittade jag ett sätt att kringgå det.
För det värsta som kan hända, enligt Apple, är att Google säljer min data till tredjepart. Det hade också varit det dummaste Google kunde göra eftersom hela deras kokurrensfördel ligger i just den datan.
Det värsta som kan hända blir då alla de klantiga misstag Google (och Facebook) begår gång på gång. HBTQ-personer outas ofrivilligt på sina arbetsplatser, föräldrar som genomlevt det värsta tänkbara möts av en bild på sitt nyligen avlidna barn varje gång de loggar in, deprimerade personer matas med dåliga nyheter i gigantiska experiment. I Apples fall ledde deras undermåliga säkerhetstänk till att mängder av kändisars privata bilder läckte ut till allmänheten.
Faran är inte att din data säljs till en tredjepart, du kan sluta oroa dig för det, det är FUD från Apples sida. Faran ligger i att vi hittills inte, och förmodligen aldrig, lyckats kodifiera medmänsklighet. Att beslut fattas av folk som tycker “Because I can” är ett fullgott argument för att göra något.
1 Jag skriver system och inte dator, surfplatta eller mobiltelefon av den anledningen att jag anser att de fysiska prylar vi rör med våra händer är relativt irrelevanta. Vi har idag cirka sex stordatorer som våra terminaler interagerar med: Google, Amazon, Facebook, Apple, Microsoft och Tencent. Försvinner dessa blir våra terminaler ganska trista att använda.